Vad är ekologi?
Ekologi är läran om hur arter och deras omvärld samverkar med varandra. Allt som sker i naturen påverkar arterna som lever där på ett eller annat sätt. Inom jakt är populationsekologi ett viktigt område som innebär hur en enskild arts population samspelar med den miljö arten lever i. En population är de individer av en art som lever i ett visst geografiskt område. För en jägare är det viktigt att känna till hur en population påverkas vid t.ex. predatorjakt.
När det gäller bytesdjur i form av småvilt som t.ex. harar och många fågelarter är deras största framgångsfaktor för överlevnad att de reproducerar sig i stora mängder. Detta innebär att jakt i de flesta fall inte har stor påverkan på utvecklingen av populationen. Istället är det förändringar av miljön småviltet lever i som påverkar utvecklingen av populationen i hög grad. I allmänhet är varierade miljöer en större variation av arter medan ensidiga miljöer som sädesfält och gallrad tallskog ofta är artfattiga.
När arter på olika vis samarbetar för att överleva kallas det symbios. Ett exempel på ett symbiotiskt förhållande som utgör en grundläggande betydelse för ekosystemen är svamptrådar (så kallad mykorrhiza) som växer ihop med växternas rötter. Dessa svamptrådar hjälper växterna att ta upp viktiga salter och vatten ur det översta marklagret medan svampen får kolhydrater och näring från växten.
Ett annat exempel på arternas samspel är mellan rovdjuren och deras bytesdjur. Här är det inte alltid så enkelt att se sambanden – ett stort antal rovdjur behöver inte alltid betyda att det är en brist på småviltet de jagar. Viltforskning visar på att det är tillgången på smågnagare som t.ex. möss och sorkar som i stor utsträckning påverkar småviltet. Om det finns gott om smågnagare har rovdjuren gott om föda och behöver inte jaga småvilt i lika stor utsträckning.
Vad som verkar vara små förändringar i en miljö kan ha stor påverkan. Ett exempel är den ökande mängden koldioxid i atmosfären som människan har gett upphov till. Trots att skillnaden bara utgör någon hundradels procentenhet av den totala koldioxidhalten i atmosfären gör den att havsnivån stiger, inlandsisarna smälter och till slut att klimatet förändras vilket har stor påverkan på alla arter på vår planet.
Sveriges landskap
Människans dominans på vår planet har gett effekter för alla arter i alla ekosystem. Vi har till och med skapat nya typer av landskap. Dessa kallas samlat för kulturlandskap och Sverige består till största del av denna typ av landskap. Bebyggd och odlad mark utgör ungefär en tiondel av Sveriges yta idag men förr i tiden hade vi ett mer varierat landskap. Den moderna tidens utveckling av Sveriges landskap har gynnat vissa arter men missgynnat andra.
Den delen av Sveriges mark som inte är odlad eller bebyggd utgörs i största utsträckning av berg, skog, vatten och myrar. Ungefär hälften av Sveriges totala yta utgörs av skog varav den största delen används för skogsbruk. När det är dags att avverka skogen efter några decenniers tillväxt förändras ekosystemen under lång tid på grund av skogsmaskinernas framfart.
Sveriges fjällandskap används som betesmark för ca en kvarts miljon renar vilket har haft stor påverkan på såväl växt- som djurliv. På grund av de stora renbetesmarkerna har rovdjur jagats intensivt för att skydda renhjordarna. Nästan all mark i Sverige kan sägas vara i bruk av människan på ett eller annat sätt – vi har ont om egentlig vildmark.
Människan har också påverkat vattendragen genom att till exempel dämma upp utlopp och dra om hela drag för att göra plats för industrier och kraftverk. Ett ständigt arbete pågår för att återskapa den naturliga vattenföringen men det är i många fall svårt på grund av att bebyggelse och verksamheter har anpassats till de av människan förändrade vattendragen.
Sveriges fauna
En av de avgörande faktorerna för Sveriges fauna är att ekosystemen är relativt unga och resultatet av en invandring av djur- och växtarter som började för ungefär 10 000 år sedan när den ismassa som täckte Sverige drog sig tillbaka. Medan hela Skandinavien var täckt med is fanns arter som älg, björn, tjäder, tall och gran i andra delar av världen. Karaktäristiskt för dessa arter är att de är anpassningsbara och tåliga vilket krävs för att en art ska kunna breda ut sig till nya ekosystem. Även räven och grävlingen är exempel på djur som som kan leva i flera typer av miljöer. På grund av Sveriges relativt unga ekosystem är det sett till resten av världen fattigt på arter. Man kan till exempel jämföra med regnskogen i Amazonas som funnits i miljontals år. Den består av ca 800 däggdjursarter mot Sveriges ca 70.
Många av Sveriges arter är typiska för den så kallade taigan som sträcker sig över det norra halvklotet. Taigan består av barrskog och återfinns i Ryssland, Asien och Nordamerika. Exempel på arter man finner i detta bälte av barrskog är älg, björn, varg, räv, hare, lodjur, bäver, skogslämmel och orre. På grund av att Sverige för tusentals år sedan var förbundet med Danmark har vissa arter invandrat söderifrån medan andra kommit från det som idag är Finland och Ryssland. Förutom arter som vandrat in på naturlig väg har människan fört in ett antal arter i den svenska faunan. Några exempel på arter som människan fört in för att få bättre möjligheter till jakt och fiske är dovhjort, fälthare, fasan, kanadagås och signalkräfta. Vissa djur som mink och mårdhund har förts in i Sverige för pälsuppfödning men förvildats och etablerat sig i den svenska faunan.
Människans påverkan på Sveriges fauna
På grund av människans påverkan på naturen har vissa arter nästan utrotats medan vissa tidigare främmande arter har tillkommit. Till exempel har de större rovdjuren i Sverige minskat kraftigt fram till mitten av 1900-talet. Tack vare skyddsåtgärder på senare tid har dock rovdjurspopulationen börjat återhämta sig. Minskningen av rovdjurspopulationen har haft stor påverkan på bland annat hjortstammarna medan andra förändringar som t.ex. återkomsten av lodjuret har gjort att rådjuren har minskat. Vildsvin och bäver var under en tid helt utrotade men har med hjälp av återintroduktion ökat kraftigt. Arter som älg, kronhjort och rådjur har under en tid varit nära utrotning men återhämtat sig. I vissa svenska biotoper har den inplanterade fältharen konkurrerat ut skogsharen.
Alla förändringar i naturen är dock inte människans verk. Ekosystemen är i ständig förändring av naturliga skäl som t.ex. förändringar av atmosfären, kontinentalplattornas rörelser, evolutionen och naturkatastrofer. Ekosystemens långsiktiga utveckling och förändring kallas för ekologisk succession. Förändringar på kort sikt sker också av naturliga skäl. De kan till exempel bero på faktorer som en ovanligt kall vinter, översvämningar eller utbrott av sjukdomar hos arterna i ekosystemet.
Ekosystemens balans har svängt fram och tillbaka sedan den första livet uppstod på jorden och evolutionens haft sin gång. Evolutionen uppstår genom att arter utsätts för förändringar som kräver anpassning för att arten ska fortsätta existera. Dessa anpassningar kan efterhand innebära att en ny art uppstår. En faktor som kan förändra en art är en slumpmässig förändring av arvsanlagen hos en avkomma – en mutation. En mutation är ofta till nackdel för arten men om mutationen innebär en fördel kan avkomman överleva och sprida sitt arvsanlag. På så sätt kan en mutation innebära att överlevnadsmöjligheterna ökar och arten förändras.
Jägarens roll
Människans dominans har haft en extremt stor påverkan på världens natur. Vi hör dagligen om hur vi måste hitta sätt att minska vår användning av jordens resurser och påverka naturen mindre. Sannolikheten att vi kan återställa naturen till skicket den var i innan människan gjorde sitt intåg är dock nästintill obefintlig men vi kan göra vårt bästa för att se till att planeten vi lever på är i ett långsiktigt hållbart tillstånd. Det är här du som jägare har en möjlighet att påverka. En bonus är att det viltkött du förbrukar minskar behovet av att producera konstodlat kött vilket förbrukar stora delar av jordens resurser. Men jägaren kan också utgöra ett verktyg för att bibehålla balansen i ekosystemen som satts i obalans av människans intåg. Jägaren har därför en viktig funktion att fylla för både samhället och naturvården.
